Fjädern har snurrat runt katten ett slag. Fjädern är ute. Men andra fjädrar kallar. Imorses – en lördag – vaknade jag med den otvetydiga förvissningen om att NÅGOT måste göras. Jag snubblade upp. Tappade min förvissning. Fumlade! Drog på bryggaren. Musik! New Shoes med Paolo Nutini.

Hey, I put some new shoes on
And suddenly everything is right
I said, hey I put some new shoes on
And everybody’s smiling, it’s so inviting

Men jag är barfota. De nya skorna skiner inifrån och ut. (Bryggaren piper till). Och detta NÅGOT vet man inte alltid … vad det handlar om. I det här fallet? Efter en kreativ tur bland några moln, en musikproducent (för samverkan?) och dokumentskramlande, trillade polletten ner. YES! Framför datorn skiner Fjäder från en häst, bok två i sviten om Tsunamiprojektet. Mycket material finns redan. En titt. 255st A4. Wow. Nu kör vi! Alla redo. Tryck på New Shoes. Tänk på fjädrar. Nu dyker jag vidare i hästens. Ett helt hav av dun. Gött!

Mina polare inne i storyn säger hej, och vet ni: de hälsar. Och mycket tyder på att Fjäder från en bok börjar med …. New Shoes. Digga.

Take me wandering through these streets
Where bright lights and angels meet
Stone to stone they take me on
I’m walking to the break of dawn