Berätta om Fjädern!

Fjäder från en katt är en klurig tegelsten till roman, med ambitionen att skicka läsaren till en ny och annorlunda plats. Framförallt är det ett äventyr i sin egen rätt. Å ena sidan vill jag öppna upp för en breddning av genretänket – välkomna fler att pröva läsupplevelser oberoende genre – å andra sidan är den stolta etiketten Science fiction. Vi lever i en tid när genren är högaktuell. Varför? Se dig omkring. Vår värld har redan tagit steget in i Science fiction. Från den här punkten accelererar allt. 

Även om läsaren bjuds på dystopiska miljöer skriver inte romanen in sig i den klassiska dystopiska traditionen, släktskap finns med många grenar inom familjen framtidsskildringar. Här blir sannolikt behållningen – utöver dramat – själva speglingen av vår nutid. Science fiction utsätter oss ofta för tankeexperiment. Vi behöver det. Nu. Mer än någonsin tidigare.

En spegling av vår tid. Hur?

Vi får syn på oss själva och vår samtid. Inte minst när det kommer till Facebooks senaste satsning på metaverse. Techprofeter mässar om framtida virtuella världar som vi idag bara skymtar konturerna av.

Fjäder från en katt är ett tankesprång. I denna första del inom sviten Tsunamiprojektet följer vi den 13-åriga tjejen Marisha på flykt genom framtidens USA i ett sökande efter mening, nära vänskap och sin roll i världen. Det gäller oss alla? I någon mån är vi alla sökare, oberoende årtal.

Hur såg resan ut mot färdig bok?

Som svit betraktat befinner sig storyn i början på en häftig resa. Vaga idéer till första boken har rumlat runt under en livslång resa. I olika tappningar och försök. Till sist bäddade det för ett genombrott sommaren 2018.

Underskatta aldrig värdet av ackumulerande kreativitet, när smått och vagt blir stort och klart. Strävan kan te sig så, uppenbarligen, små droppar i glaset fyller det slutligen. Till alla oss i början av vår skrivarresa: varje ord och idé räknas. Det gäller såklart många aspekter i livet när tillsynes marginella förändringar och insatser gör skillnad över tid. Totalen rinner över kanten och skapar en ”tipping point”.

För just så kändes det, den intensiva skrivarsommaren 2018, när kreativiteten for fram med mening och tydlig riktning. Under loppet om två år och vid sidan om heltidsjobb kom manus till liv. Eftersom nästa steg var nytt för mig navigerade jag ett slag kring olika förslagstrevare och alternativ. Till sist landade jag i ett som matchade tänket och redaktionellt arbete följde. Här satte jag bokens blivande i första rummet. Det pragmatiska förhållningssättet kom att gälla samverkan med två redaktörer, korrare, testläsare och fler kontakter. Ett tips, läs eftertext och tackord i Fjäder från en katt så ser ni mosaiken av support.

Och var aldrig rädd för att lyssna in feedback och slipa ditt manus. Våga se din berättelse ur fler perspektiv. Men inse också att en bok ”aldrig blir färdig”. Man når punkten när man måste sätta dit sista punkten. Det här var ett omfångsrikt manus, inte bara sett till sidantal, så arbetet fick ta sin tid. Sommaren 2021 smygsläpptes boken via digital Sneak Peak. Nu är det skoj att trumma igång och också att komma loss med uppföljaren. En ny fas.

När jag tittar tillbaka på bokresan var en av nycklarna att förena skrivarglädje med disciplin. Även om insikten funnits hos mig har ”livet” kommit emellan. Finns mycket roligt i livet, och utifrån debutantvyn balanserar skrivtiden på samma bräda som heltidsjobb och familj. Med mycket annat som pågår omkring oss kan engagemang skifta och jag nådde en punkt – mot manusarbetets andra hälft – när jag var tvungen att kavla upp ärmarna. Vill man närma sig färdigt manus med bok som resultat, sätt ljuset på kontinuitet och rutiner. I och med en utlandsresa i slutet av 2019 fick jag bättre distans till hela processen. Vid hemkomsten valde jag att leva efter en egenkomponerad 9h-metod.

9h-metoden?

Vid sidan om research och inspiration kan vi se kontinuitet som den bärande pelaren i bokbygget. 9h-metoden gäller främst dig som ännu inte kan författa på heltid eller ens deltid, och likt undertecknad har ett liv fullt med andra åtaganden och distraktioner. Metoden gav mitt skapande utrymme och bättre fart.

Vi måste bli ännu skickligare på att blocka tid för vår passion. Kortfattat innebär metoden en timmes skrivtid varje vardagskväll och två timmar varje helgdag. Ett minimum om totalt nio timmars skrivtid per vecka är en princip byggd på att aldrig tappa inlevelse och takt i ditt parallella universum. Veckans alla dagar räknas. Varje enskild dag. Blocka tid.

Vad drev dig då att skriva Fjäder från en katt och hur ser du på kreativ drivkraft kopplat till utgivning och exponering?

Tror att den kreativa motorn för många som skriver handlar om viljan att förstå den tid vi lever i. Sedan har man olika ingångar till ämnet utifrån sina egna erfarenheter och idéer, om världen och företeelser omkring oss, inte minst ifråga om människor, relationer och livets drama. Man kommer nog aldrig ifrån att bränslet springer ur inre driv. För egen räkning passar beskrivningen, liksom motivet att våga skapa annorlunda.

Ibland påminns jag genom recensioner och omdömen som droppar in. Som när DAST magazine recenserade, citat: ”Boken liknar inget annat du någonsin läst, bläddrat i eller hållit i din hand. Praktverket är utan konkurrens årets mest gripande, engagerande och tyngsta bokupplevelse som kräver total underkastelse.”

Uttalandet ger lyskraft åt drivkraften och förklarar på samma gång vad jag har hoppats uppnå med läsupplevelsen. Här ser jag kreativiteten som sin egen energi, bränslet vi alla bär. Under uppväxten underkastade jag mig livets stora frågor och också skaparglädje i alla dess former. Fantasin fick spelrum. Långt senare, under min tid som forskningskoordinator, föll bitarna på plats. Bokidén kom till mig.

Och om skrivkammaren har sitt driv har publiceringslogiken inom det litterära maskineriet sin systematik. Ibland slås vi av hur starka de kommersiella drivkrafterna är. Tror det är en vettig insikt. Och med det i åtanke, vi som debuterar gör flera debuter. Du räknar skrivprocess och utgivning som en debut. Därefter väntar nya entréer till sammanhang många av oss inte är helt bekanta med.

Debutanter och drömmare kan komma från olika bakgrunder, alla har inte fötterna inne i kulturens korridorer. Så var det för undertecknad. Dagens litterära landskap är dessutom i rörelse. Vissa menar att glappet vidgas mellan de egensinniga ”tyngre” romanerna å ena sidan och de som lättare når ut på bred läsfront å andra sidan. Och det är bara en av många frågor vår litterära framtid vill ställa oss. En Science fiction-roman bara det? När pappersmassa pumpas till ljudbok betraktas försäljningssiffror och algoritmer i nytt ljus. Handlar vår samtid snarare om digitala prenumerationstjänster? Och vad finns bortom det?

Som medskapare till den här världen – jämte förlagens PR – snurrar kulturjournalistikens karusell av litterära samtal. Litteraturkritik och metadebatter bildar nöjespark för inbjudna, där exponering är just exponering och rekommendationer och listor placerar strålkastarljuset på utvalda böcker. Inte helt lätt att överblicka medieutrymmets laguttagning, men välkommen till klubben hälsas klassens vinnare med nyanserad värdering. Ur en annan vinkel kan utgivningsprocessen och chansen till exponering ses som naturlig filtrering, där litterär kvalitet – hur man nu ser på det – också överlever nämnd filtrering och når ut? Ur asfalten kommer det gröna, antar vi, medan den kommersiella matematiken är ett marknadens förnuft, kalkylerande jämte våra kreativa processer och drömmar i en rörelse mot utgivningens förlovade land och dess hopp om just medieutrymme och digitalt dominoliv.

Så om du som läser det här till en början saknar VIP-biljett till litteraturens nöjesparker, fortsätt skriv. Vid sidan om skrivarglädjens sockervadd är kontexten ändå viktig att förstå, den tydliggör din roll i kön. Kanske ber den dig att använda din egen strålkastare till att fokusera på det du själv kan kontrollera? Refusering är en del av spelet. Kontexten och framtiden likaså, liksom exponering och debuter i debuten. Vi är barn av vår tid, inte sant? Som part i det här racet, tappa inte bort ditt varför som skrivande individ.

Varför är varför en viktig fråga att ställa?

Vi pratar mycket om vad vi skriver och om hur vi bör skriva för att bli utgivna och lästa. Jag pratar gärna om varför.

I DN skriver Erik Helmerson (den 19 september 2021) att vi inte gör barn en tjänst genom att låta dem slippa läsa böcker som är lite längre och lite svårare än de tror sig klara av. Resonemanget utvecklas och var nog en följd av Anna-Lena Lauréns artikel rörande just barn och böcker i DN den 12 september. Hon säger att den största tjänst man kan göra sitt barn är att sätta böcker i deras händer som de inte begriper.

Meningarna bildar ett vackert budskap. Artiklarna rör perspektivet barn, men ansatsen rör oss alla och i synnerhet den tid vi lever i. En egen tolkning. För visst signalerar budskapet behovet av en viss sorts inställning? Ett samtida ställningstagande som ger ton åt ett varför. Åtminstone i mina ögon.

För mig handlar litteraturen om ett sökande och om nya upptäckter. Det kan komma till uttryck genom att läsa eller skriva böcker vi till en början inte riktigt begriper. Att närma sig gränsen till nya upptäckter är – ibland – också den magiska gränsen till vad vi tror oss klara av. Kanske en strävan för den som skriver, ett medvetet val för den som väljer att läsa. Och för kulturen en möjlighet att öppna upp nya världar åt människor. För kulturjournalistiken, gissar jag, ett öppnande av litteraturen för fler läsare. Vi får anta, att vi är många som bidrar till och bygger det litterära samtalet. Och bygga måste vi nog, gissar jag igen, mer än någonsin tidigare.

Se er omkring. Budskap förkortas. Förenklas. Ord serveras. Ibland färdigtuggat, lättsmält. Ibland skrämmande effektfullt. Får nationer i rörelse. Diskussionerna har länge gått varma om hur sociala medier och tekniken påverkar oss. Vi lever i Science fiction och världen skenar. Med andan i halsen och i skrivande stund konstaterar vi att det finns företag som vägrar ta ansvar för att ha profiterat på aggression och hat. Här kan litteraturen bli ett sätt att söka en mening i allt det obegripliga som sker. I en intervju nyligen svarade jag på frågan vad jag hoppas på nästa år. Jag avrundade mitt svar med att jag hoppas att omtanke och vänlighet blir människans mest eftertraktade karaktärsdrag.

Man måste hitta sitt varför. Bind ihop omtanke med Science fiction-koppling och den tid vi lever i, med utmanande läsning, vårt digitala karusell-liv och lägg därtill tegelstensformat av pappersmassa. Här någonstans har jag nog min botten. Att vara drömmare är tillåtet. Läste någonstans, en kulturchef för en svensk tidskrift som månade om det absoluta värdet av att få fler att möta det oväntade i form av konst, litteratur och radikala idéer. Bra sagt. En strof värdig vår samtid och här finns förstås mer att säga, men viktigare är vad du själv har att säga? Hur ser du på ditt varför?

Ditt bästa tips till den aspirerande författaren

Värna om din kreativa uthållighet och vidareutveckla din berättarröst. Författaren och filosofen Lars Gustafsson lär ha sagt följande: ”Om man vill att ett barn skall bli diktare skall man sätta det i en låda i ett par år. Barnet börjar då så att säga växa inåt.” 

Skämt å sidor, fri tolkning, men håll kvar idén om att växa inåt. I mina ögon handlar det om att bli vän med sitt inre, med sina tankar, observationer och flödet av idéer. I bjärt kontrast, får erkännas, till vår nutidsvärlds tendenser av yta och bekräftelsebehov. Var varsam med din egen tendens. Träningen för oss ligger i att utveckla en rik inre värld, att komma i bättre kontakt med den och att sedan lära sig hur den bäst kan komma till uttryck.

Vägen dit kan se olika ut. Skriv dig fram till dina styrkeområden – mot en egen röst. Självklart gäller de klassiska råden: läs och skriv så mycket du kan. Läs, lär och lek fram din berättarröst och gör det över tid. Det här är en upptäcktsresa som aldrig tar slut. Länka dig till rätt resurser för att ackumulera din förmåga. Det mesta finner du på nätet och i böcker, genom skrivarkurser och med olika former av personlig coachning och testläsare, feedback och inspiration. Reka vad som passar just dig.

Var hittar man Fjäder från en katt?

Efter digital Sneak Peak fortsatte första utgåvan sin coronasäkra resa online. Fjäder från en katt finns att beställa hos Akademibokhandeln, Adlibris, Bokus och många fler. Gör en sökning så ser du spridningsvyn och alternativen. I en första våg finns Fjädern också ute i fysisk butik hos exempelvis Science Fiction Bokhandeln, och samtliga bokhandlare kan plocka hem den. Vi får kolla på nästa steg till 2022.


Hur kan den intresserade läsaren följa dig?

Du finner mig på instagram @johngarpike
Och på Facebook: tsunamiprojektet

Vi ses!